Job 12:4

Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!

Swedish Bible (1917)

In The King James Version

I am as one mocked of his neighbour, who calleth upon God, and he answereth him: the just upright man is laughed to scorn.

In Context

3Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?

5Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.

Read all of Job 12

Cross References

Job 11:3Skall ditt lösa tal nödga män till tystnad, så att du får bespotta, utan att någon kommer dig att blygas?

Job 16:20Mina vänner hava mig nu till sitt åtlöje, därför skådar mitt öga med tårar till Gud,

Job 17:6Jag är satt till ett ordspråk bland folken; en man som man spottar i ansiktet är jag.

Job 30:1Och nu le de åt mig, människor som äro yngre till åren än jag, män vilkas fäder jag aktade ringa, ja, ej ens hade velat sätta bland mina vallhundar.

Psalms 35:16Dessa gudlösa, som driva gyckel för en kaka bröd, bita ihop tänderna mot mig.

Proverbs 14:2Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.

This Verse In Other Editions

Study Job 12:4