Job 8
1Sedan tog Bildad – shoaiten [ Job 2:11], till orda och sa [svarade Job]:
2Hur länge ska du [Job] tala (flöda från ditt hjärta – hebr. malal) så här? Och orden från din mun vara som en dånande (väldig, högljudd – hebr. kabir) vind (andedräkt – hebr. roach)?
3Har Gud (El) förvrängt (perverterat, gjort krokigt) rätten (bindande juridiska beslut – hebr. mishpat)? Eller har den Allsmäktige (Shaddaj) förvrängt (perverterat, gjort krokig) rättfärdigheten? [Bildads två frågor liknar Guds två frågor i Job 40:8.]
4Om dina söner syndar (hebr. chata) mot honom då sänder han dem i överträdelsens (hebr. pesha) hand.
5Om du tidigt söker (som högsta prioritet – hebr. shachar) dig mot Gud (El) och ber om nåd (oförtjänt favör – hebr. chanan) till den Allsmäktige (Shaddaj).
6Om du är ren (moraliskt ren – hebr. zach) och rättsinnig [ Ps 119:9] ja, då ska han vakna upp till dig [och komma till undsättning] och fullborda (ersätta; fullkomna – hebr. shalem) din rättmätiga boning.
7Din början var ringa (liten, oansenlig) men ditt slut ska växa mycket (förökas stort – hebr. saga meód). [Jobs slut blev ännu större än hans början ( Job 42:10-17), men orsaken var inte att han lyssnade på Bildads råd.]
8Fråga, jag ber dig nu [käre Job], den tidigare generationen och håll fast vad fäderna har utrönt (undersökt och kommit fram till).
9Eftersom vi är från igår [nyfödda – i jämförelse med patriarkerna, se vers 8] och inte vet något, eftersom våra dagar inte är mer än en [kortlivad] skugga på jorden. [Skuggan försvinner så fort man rör sig, en bild på något kortlivat, se Job 14:2; 17:7; Ps 144:4.]
10Ska då inte de [tidigare generationer] undervisa dig och säga till dig och från deras hjärta frambringa prat (hebr. milah)? [Den negativa partikeln (hebr. lo) gör att de tre verben (undervisa, säga och frambringa) förväntas få ett jakande svar. Ja, de ska undervisa dig (som du bad om, se Job 6:24). Ja, de ska säga. Ja, de ska frambringa prat och ord, vilket är just det som följer nu i vers 11-19.] ______
11[Bildad (som verkar känna till Egypten och processen att framställa papper) uppmanar Job att ta lärdom från papyrusplantan:] Inte kan väl papyrus (vass – hebr. gome) växa sig högt där det inte är sankmark (hebr. saga)? Kan vass (hebr. acho) skjuta upp utan vatten?
12Medan den [papyrusplantan] fortfarande är grön (ung – hebr. ev) [från samma rot som aviv som betyder vår, dvs. innan den nått full höjd och blommat] inte är mogen att plockas (skördas, skäras av) och inför åsynen av alla andra växter (gräs) – torkar den upp (vissnar) [hastigt, om den inte har tillgång till vatten].
13Så är stigarna (de upptrampade välkända vägar) [det är ödet] för alla som glömmer Gud (El) den gudlöses (skenheliges – hebr. chanef) hopp är om intet (förgås).
14[Lär dig att livet är skört:] Vem bryter av (hebr. qot) sin höft och låter en spindels hus [vara] hans trygghet?
15Han ska luta sig över (lita på) sitt hus men inte stå, bli stark (fast, säker, tapper) i honom men inte bli upprättad (bekräftad).
16Han är som en frodig (grön, välvattnad planta – hebr. ratov) i solen (framför solens ansikte) och över hans trädgård frambringar han unga plantor (nya skott).
17Över ett röse [är] hans rot slingrad, stenarnas hus ser.
18Om han slukas från sin plats och han blir lurad, ser de inget.
19Se, han har sin fröjd i sin väg och från stoft ska en annan (ytterligare) växa upp. ______
20Se, Gud (El) föraktar inte en oskyldig [samma adjektiv som Gud använde för att beskriva Job, se Job 1:8; 2:3] och inte heller stödjer han (styrker, upprätthåller han handen på) en ond,
21tills han fyller din mun med skratt och dina läppar med [i ett larmande] jubel (härskri).
22De som hatar dig ska bli klädda i skam och de ondas tält ska inte finnas mer.